Irak, tragisk bemärkelsedag (del 2).
Bilden av Blair.

Jag minns en episod när Tony Blair för ett kort ögonblick, strax efter invasionen den 20 mars 2003, tycktes uppleva att marken gungade till. En reporter höll plötsligt upp en förstasida framför Blair, dominerad av ett levande exempel på collateral damage, "sidoskadorna".

       Det var fotot av en blott tolvårig pojke med amputerade stumpar till armar och ben – en bild som strax efter invasionen, för en dag, motade bort krigspropagandan från förstasidorna. Vi var nog många som kopplade till bilden av Kim Phuc, nioåringen som naken och svårt bränd flyr undan USAs napalmangrepp på en vietnamesisk by. Och vi tänkte i vår gamla naivitet - kanske, kanske, kunde den här bilden också bli en väckarklocka?
       Det var den pojken jag såg när Söndags-DN 2010 överföll mig med sitt idolporträtt av Tony Blair, på Sverigebesök med sina memoarer, avbildad sittande på sängkanten i sitt rum på Grand Hotell.
       En pojke som strax efter invasionen 2003 förlorade sina armar och ben, men som nu gått in i de anonymas skara.