Tankar från havet.
Är vi besatta av nuet? Tror att någon artikel i ämnet
passerat förbi, utan att jag hann läsa – eller spara… Kanske har besattheten med
IT att göra. Vad har inte med IT att göra!? Uppkopplingen mot nuet. Världen
genom min smarta. Världen genom min smärta?
Men det tycks ändå handla om mera än tekniken. Gå utöver den. Oron över att inte leva i varje stund. Fullt ut. Titta på mina bilder! Titta alla. Då levde jag! Och då! Ingen nämnd och ingen glömd.
Vad hade inte Hasse & Tage kunnat göra av allt detta!
Men det tycks ändå handla om mera än tekniken. Gå utöver den. Oron över att inte leva i varje stund. Fullt ut. Titta på mina bilder! Titta alla. Då levde jag! Och då! Ingen nämnd och ingen glömd.
Vad hade inte Hasse & Tage kunnat göra av allt detta!
Så Carpe Diem, släng dig i väggen.
Carpe Momentum! Ska det va’. Carpe Praesens! Annars mår man inte
bra!
Skall genast skicka info till tatueringsnätverket.
Skall genast skicka info till tatueringsnätverket.
Har seglat i två dagar. Såg genast vartåt det barkade
(vackert); packade, bunkrade och lade ut.
Laddade ryggsäcken med DN Världen – ett helt nummer om Tyskland; Jean Genets enaktare ”Skärpt bevakning” – apropå homofobin i Ryssland och regnbågsfärgade naglar; Julie Otrukas ”Vi kom över havet” och Avi Schlaims ”The Iron Wall, Israel and the Arab World”. Min anteckningsbok. Och min smartphone.
Något för varje vaken stund. Sekund?
Laddade ryggsäcken med DN Världen – ett helt nummer om Tyskland; Jean Genets enaktare ”Skärpt bevakning” – apropå homofobin i Ryssland och regnbågsfärgade naglar; Julie Otrukas ”Vi kom över havet” och Avi Schlaims ”The Iron Wall, Israel and the Arab World”. Min anteckningsbok. Och min smartphone.
Något för varje vaken stund. Sekund?
Vad jag läste? Jag gluttade i ”I hjärtat av Skärgården”, Österåkers sommartidning från vecka 24, som låg kvar i båten. Och kalfatrade djupkurvor och grund i ”Från Arholma till Landsort”, kartan över Munkö närmare bestämt, och möjligheten att kunna svajankra på dess baksida i sydvästvind.
Jag övergav varenda
förplanerad informationsinhämtning. Efter en uppdatering stängde jag av den
smarta. Sen stängde jag dessutom av GPS:n. Titta! Där är Kofotsgrundet och Franska
stenarna.
Lutade mig
tillbaka, styrde med tårna och försjönk i vågglittret. Finns det något vackrare
än havet en sådan dag! Något mer talande och lovande! Allt tycktes som förr,
allt gjorde sig påmint. Mamma! Frukost på den skurade förstutrappen, badet i
Boviken. Frösöblomster och Hugo Alfvén på Grammofonmusiken. Nära, kära.
Ju mer jag valde
bort, desto mer kom jag ihåg av det som betytt och betyder något.
Ju mer jag valde bort, desto längre blev nuet. Nästan en hel
dag.
Idag läser jag Genet och funderar över hur man kan stödja
regnbågsupproret.